Liten betraktning for Allehelgensdag

Allehelgensdag


All Saints 2015Vi har feiret helgener hele kirkeåret igjennom, dag ut og dag inn – så hvorfor feire dem under ett?  Det er ingen fare for at noen av dem vil gå i glemmeboken.  Dessuten vil vi gå gjennom hele rekken på ny i neste kirkeår, og årene deretter.

Tanken bak festen er nok en litt annen.

For alle de helgener som Kirken i sitt uutgrunnelige klarsyn har funnet verdige til kanonisering, er bare en mindre flokk i sammenligning med de helliges totale tall.  Det må være langt flere hellige enn de kanoniserte.  For sistnevnte gruppe består av kvinner og menn som Kirken har satt opp som forbilder for oss, all den tid deres navn og eksempel er kjent.  Moder Theresa og Maximilian Kolbe er nærliggende eksempler på moderne helgener. Les videre

Nåde over nåde

Liturgiske tekster for festen for Jomfru Marias opptagelse i himmelen

fra-angelico-assumption1Når vi feirar Marias opptaking i himlen med kropp og sjel, feirar vi eigentleg menneskets veg til Gud, vår eigen veg til Gud; sjølve kallet og meininga med det å vere menneske. Maria er vår mor, den nye Eva, ho representerer oss alle.

Det er ikkje tvil om at Maria er Guds reidskap på ein spesiell måte, ho er Herrens tenarinne, Ancilla Domini, som ho sjølv seier. Evangeliet i dag vitnar om alt dette:

Ho er Guds mor, Herrens mor. Elisabet helsar henne og seier: Hvem er vel jeg at min Herres mor kommer til meg?  Og det sa ho nettopp om barnet som Maria bar under bringa; velsignet er han du bærer i ditt skjød.

Dette er den djupaste grunnen til at vi ærer Maria; ho er Guds mor, ho er Deigenitrix, Theotokos, Gudføderske. Vi fastheld og vedkjenner det nettopp som ei vedkjenning til Kristus: Alt i mors liv  var han ”Gud av Gud, ljos av ljos, sann Gud av den sanne Gud” (Nicenum). Hyllesten til Maria kling gjennom kyrkja, som ein stadig gjenklang av desse orda i evangeliet: Velsignet er du fremfor alle kvinner. Og, som ho bryt ut i sin lovsong: Heretter skal alle slekter prise meg salig. Maria er kvinna, kledd i sola, som vi høyrde om i den 1. lesinga frå Johannes Openberring; ho er den som føder Frelsaren, han som en gang skal styre hedningene med et septer av jern. Les videre

Hyrdingen og hyrdingrøysta

Lesninger 4. søndag i påsketiden år B

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI dag snakkar Jesus om hyrden og flokken. Det er altså me som er fåreflokken som sit lydig i benkeradene i dag, det er jo ein tanke det er lov å smile litt av.

I filmen «En prest og en plage» snakkar Børre Knudsen om livet sitt og alt han har opplevd. Han kjem inn på hyrdespørsmålet og seier lett medan han ruslar langs grusvegen:

Før gikk hyrdingen fremst og ledet sauene.
Senere tenkte han at det kanskje var best å gå midt i flokken.
Nå går hyrdingen bakerst og roper bæææh!

Les videre

Gled deg

Påskevigilien

Oppstandelse Fra AngelicoSelv om evangelistenes beretninger om Jesu oppstandelse spriker en del, er de alle samstemmige i å fortelle at det var kvinner som var de første vitner til oppstandelsen. Som særlig sentral fremstår Maria Magdalena. Slik Matteus forteller det, er det Maria Magdalena og «den andre Maria», sannsynligvis Jesu moster, gift med Klopas, som kommer til graven. Det var også de som sto sammen med Jesu mor og hans disippel Johannes ved Jesu kors, slik vi hørte den samme Johannes berette i lidelseshistorien langfredag.

Først møter de en engel som forkynner Jesu oppstandelse og sier til dem: Skynd dere av sted til hans disipler og si: Han er stått opp fra de døde og går i forveien for dere til Galilea; der skal dere få se ham. Like etter møter de den oppstandne selv som hilser dem og sier: «Vær hilset!» eller på gresk: khairete, dvs. gled dere. De omfavner hans føtter og tilber ham, sier evangelisten og deretter sier Jesus: «Frykt ikke! Gå og si til mine brødre at de skal dra til Galilea. Der skal de se meg», altså den samme beskjeden de nettopp har fått av engelen. Les videre

Tree of Life

Langfredag

Tree of life detailDuring this time I have the privilege of living at the Dominican Priory of San Clemente in Rome.  The basilica of San Clemente is among the Eternal City’s most beautiful and fascinating.  Its crowning glory is the twelfth-century mosaic in the apse. The focal point of this stunning mosaic is Christ on the Cross, depicted as the true Tree of Life.  At first glance it seems as though the mosaic is a jumbled mess surrounding a simple crucifixion scene.  However the symbolism is simply genius. Every image and character depicted hold great importance.

The mosaic centres on the Cross of Jesus.  This Cross is the new Tree of Life.  Its most prominent feature is a vast vine which is growing out from the base of the cross. The cross emerges out of the tree and is then wrapped with the vines. Les videre

Nattverden

Skjærtorsdag

Communion meal 3rd C.«Ett legeme og én Ånd – slik som dere er kalt til ett og samme håp. En Herre, én tro og én dåp, én Gud og alles Far – han som troner over alle, virker gjennom alle og er i alle.» Ef. 4,5-6

Dette kjente Paulus-sitatet dreier seg i bunn og grunn om nattverden, Herrens eget måltid – det mest sentrale av sakramentene, vårt daglige brød som kristne. Den samme lesning setter nattverdsfeiringen inn i dens rette sammenheng i den gamle og den nye pakt, og denne er det verdt å reflektere litt over. Les videre

Gud i mitt kött och blod

Herrens bebudelse

theotokosGuds Ande, som i skapelsen svävade över vattnen, är den kraft som vid bebådelsen överskuggar Maria och frambringar livet i henne. Hennes barn är mer än en enastående människa, mer än ett stort helgon, mer än en messiasgestalt, han är Messias själv. Maria blir havande och föder en son, som inte är resultatet av mänsklig planering utan frukten av Guds plan med människan: inget är omöjligt för Gud. Maria säger att hon är Herrens tjänarinna. Det är inte bara uttryck för ödmjukhet, utan också för läraktighet och kärlek som uttrycks. Hon ställer sig i den långa raden av tjänare. Hon uttrycker sitt samtycke till Guds vilja, som fri och rationell varelse, detta som är definitionen av tro: att fritt, med förstånd och vilja, ge sitt samtycke till Guds uppenbarelse. Mose och Josua och hela Israels folk hade bekänt sig som Guds tjänare, men aldrig någon kvinna förrän Maria. Marias ja bryter fram ur hennes tro, grundad i vissheten att Gud är trogen och aldrig sviker sina löften. Han blir vid bebådelsen närvarande på ett nytt, oväntat, oöverträffat sätt, som människa bland andra människor. En närvaro som började då men som fortsätter i dag och skall fortsätta till tidens slut. Det människoliv som blir till i dag skall en gång försäkra oss: Se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. Les videre

Vill du ha en vän i himlen? Vänd dig till Josef!

Festen for den hellige Josef

Den hellige JosefMaria i Bibeln verkar vara en ung, levande, intelligent, positiv och handlingskraftig flicka med förmåga att jubla och vara glad. Men under årtusendena som gått har det fantiserats åtskilligt om henne, inte minst i konsten: Maria som skönhetsdrottning i gips, sorgsen Maria i slöjor på ikonerna. Hon utnämns till drottning av allt möjligt, något som jag tror hon i högsta grad ogillar.

Men fantasierna runt Maria ger en frihet att även fundera över Josef med fantasins hjälp.

Ser ni honom? Han står där i arbetskläder. Ansiktet är lite rynkigt och bränt av solen. De små glittrande ögonen med skrattrynkor runt omkring är de godaste man kan se hos en människa. På sitt enkla vis är han en trygg famn för den som söker hans hjälp, och det tror jag grannar och släktingar gjorde och det har många människor genom historien gjort, inte minst Teresa av Avila och påven Franciskus. Les videre

Ash Wednesday

ashwednesday

Askeonsdag

Every sin, in any meaning of the word, has two sides to it. On the one hand it is some kind of neglect of God’s love – whether a total rejection (and option for something else) as in mortal sin, or simply not expressing your gratitude enough in your daily life as in venial sin – on the other hand all sin involves an attachment to, even an addiction to other lesser good things, the things of this world. Forgiveness of sins deals with the first part – whether it is the miraculous grace of conversion and contrition by which we are turned back to God from mortal sin, or the grace of increasing charity by which we pull ourselves together after venial sin. Les videre

Herrens uppenbarelse

Herrens uppenbarelse

'ADORATION OF THE MAGI'I dag Trettondedag jul firar vi Epifania, Herrens uppenbarelse. För våra ortodoxa bröder och systrar i tron är det den här dagen som är jul. Det är i dag som de firar Guds människoblivande, inkarnationens faktum. Gud blir människa och visar sig för världen. Han uppenbaras för hela världen.

Säger vi det så undviker vi elegant en möjlig datumkonflikt mellan våra kyrkor i öst och väst. För vi har ju redan firat jul här i väst och det för nästan två veckor sedan. Och två jular kan det ju inte finnas. Visst handlar det om att vi använder oss av två olika kalendrar, tideräkningar. Men vi kan också se det som så att vi här i Västkyrkan delar upp firandet av inkarnationens faktum i två delar, medan Östkyrkorna satsar allt på en och samma dag. Les videre