Han undervisade med makt och inte som de skriftlärda

4. søndag i det alminnelige kirkeåret, år B

SkriketJesus har just kallat sina fyra första lärjungar, tillsammans med dem går han på sabbaten till synagogan och där undervisar han. Vad han säger i sin undervisning rapporterar inte Markus, men han noterar både i början och i slutet av detta stycke hur folket grips av den. De är vana att lyssna på de skriftlärda vars auktoritet är stor, men Jesus undervisar på ett helt nytt sätt, de ord han säger har en tyngd, en makt.

Jag vet …tig!

Jesus undervisar, de orena andarna vet!

I synagogan finns en man som är besatt av en oren ande. Han är tydligen van att sitta där och ingen har blivit störd av honom, men Jesu närvaro, hans ord får honom att skrika. Vem ropar? Han själv eller de makter som ockuperar mannen? Han eller de? De säger ”oss” men också ”Jag”. Mannen är inte sig själv, hindrad från att vara det, han är blandad.

Den, som är i honom vet vem Jesus är: ”Guds helige”, han vet varifrån han kommer: Nasaret. ”Tig!” säger Jesus. Djävulens kunskap är inte till gagn för människan. Den är som en kall, livlös och förlamande strålkastare. I första Moseboken läser vi hur ormen frestar människan: ”Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.” (1Mos 3:5). Ormen lockar människan till att tro att hon genom kunskapen kan erövra likheten med Gud, den som vet får makt och blir som Gud! Guds kunskap är av en hel annan art. Gud känner oss i kärlekens ljus. Människan kan bara lära känna Jesus genom att följa honom intill korset, först då kommer hon att känna igen sin frälsare och veta vem han är: ”Guds son” (Mark 15:39).

Ett högt rop

”Den orena anden gav till ett högt rop och for ut ur honom”.

”Med ett högt rop slutade Jesus att andas”(15:37).

Detta rop hörs i början och i slutet av Markusevangeliet, det rammar in det. Vi står här inför människosonens mysterium, han som har kommit för att frälsa människan, befria henne från dödens våld. Författaren till Hebreerbrevet skriver: ”Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja. (5:37). Jesus är ”den starkare” som har kommit för att binda den starke, djävulen, och plundra honom (Luk 11:22). Han befriar människan genom att gå in i hennes död, genom att ta på sig hennes synd.

”Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet” (2 Kor 5:21).

Till och med de orena andarna befaller han och de lyder honom

De onda andarna lyder. Vi har just läst hur de fyra lärjungarna, de som nu är med honom i Synagogan, hörde ”kom och följ mig” och hur de genast lämnade allting och följde honom. Varifrån kommer denna makt som gör att de som hör, gör som han säger? Varifrån kommer hans auktoritet som har makt över de orena andarna? Han är ett med sina ord, han gör det han säger och säger det han gör! Vem är Han?

Syster Veronika OP, Rättvik, Sverige

Syster Veronika OP,
Rättvik, Sverige

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *